Så lyckas du behålla lugnet

Börjar någon skrika åt dig är det lätt att skrika tillbaka. Lågaffektivt bemötande går ut på det motsatta. Att hålla sig lugn. I alla lägen. Psykologen Bo Hejlskov, som utvecklat modellen, förklarar: – Det är bara då du kan göra något åt det problemskapande beteendet.

 Vi har alla träffat på dem, eller kanske levt tillsammans med dem. Men hur ska man egentligen definiera person med problemskapande beteende?

– Forskningen har försökt definiera det just utifrån beteendet, men utan större framgång, säger Bo Hejlskov, världsledande psykolog och upphovsman till den teoretiska modellen bakom synsättet ”lågaffektivt bemötande”.

– Så idag definierar vi det helt subjektivt: en individ är problemskapande när vi tycker att han eller hon beter sig på det sättet gentemot oss. Hjälper vi t ex föräldrar med utåtagerande barn är det förälderns upplevelse som är central.

På Leva & Fungera och Kommunikationskarnevalen berättar Bo Hejlskov mer om det lågaffektiva bemötandet, som blivit alltmer använt i Sverige på senare år, och varför metoden fungerar.

– Framförallt gäller det att förstå varför någon tar till ett problemskapande beteende. Och att hantera det på ett etiskt försvarbart sätt, säger han.

– Man behöver förstå hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, vid psykiska diagnoser, funktionsnedsättningar, kraftig stress och demens.

I den akuta situationen kan ett lågaffektivt bemötande minska konflikten genom att den som blir ansatt själv inte blir upprörd, utan istället tänker klart. På sikt är målet att förebygga och hitta lösningar utifrån tre pedagogiska principer: ansvarsprincipen, kontrollprincipen och principen om affektsmitta.

– Ansvarsprincipen innebär att om jag har problem måste jag ta reda på vad jag ska göra. Vi har ofta en tendens att lägga det på den andra personen: hur du ska uppföra dig. Det funkar sällan att ha den inställningen, säger Bo.

– Kontrollprincipen går ut på att ha kontroll över dig själv för att få den andre att behålla eller återfå sin självkontroll. Affektsmitta innebär att vara uppmärksam på sina egna affekter och bibehålla sitt lugn.

Synsättet används idag inom en rad samhällsområden: inom t ex särskilda verksamheter, vård och omsorg, skola, socialtjänst, polis och rättsväsen. Men också i familjer, i arbetslivet, i umgängeskretsen. Eller på bussen.

– Vi började utveckla lågaffektivt bemötande i arbetet med autism, utvecklingsstörning, demens, etc. Personer som lätt smittar andra och har också väldigt svårt att ge sig, berättar Bo Hejlskov.

– Idag arbetar vi också mycket med föräldraskap. Men metoden fungerar i de flesta sammanhang, inte minst för att förhindra våldsamma situationer. Därför används den också alltmer i polisverksamhet.

Bo Hejlskov, som är dansk (men behärskar svenska!), är otroligt efterfrågad och har det senaste året föreläst i alla världsdelar. På Leva & Fungera och Kommunikationskarnevalen vill han förmedla några goda råd – och ett varningens ord:

– Trots goda föresatser har vi en tendens att trilla dit, konstaterar han.

– När vi blir stressade lyckas vi inte alltid förbli lågaffektiva. Därför vill jag belysa de faktorer och de evolutionära mekanismer som får oss att agera bra. Och de som får oss att agera dåligt.