Antal personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska, språkliga eller kognitiva funktionsnedsättningar har ökat. Funktionsnedsättningar som t.ex ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning brukar i dagligt tal kallas för "bokstavskombinationer". Ibland används uttryck som funktionsvariationer eller funktionsvarianter, och det har till och med hävdats att personer som har dessa funktionsnedsättningar besitter superkrafter. Oavsett vilka definitioner och beskrivningar vi väljer att använda, så väcker en "diagnos" ofta frågor, oro och starka känslor, både hos individen själv och omgivningen.

Vad innebär de olika diagnoserna, och vad förväntas av dig som är anhörig, arbetsgivare, lärare, omsorgspersonal, vårdgivare, eller som på annat sätt kommer i kontakt med personer med "diagnoser"? Vilka rättigheter har du som själv har en funktionsnedsättning inom NPF?

Anna-Karin Arnald, leg. logoped, VD för Funka Mera AB och grundare av Only for Heroes, reder ut begrepp som träning, anpassningar, hjälpmedel och medicinering. Utifrån den senaste forskningen ger hon konkreta tips, och exempel från vardagen.

En kort föreläsning  om rätten till sin egen sexualitet. Är sexualitet förenlig med lagar och funktionsnedsättningar? Vad säger LSS om att utöva sin sexualitet? Hur ska man hantera sexualitet som person med funktionsnedsättning, som anhörig, personal eller medmänniska. Anna Hallgren tar upp för många det känsliga ämnet - assisterad sexualitet.

Det rekommenderas att ståträna när det egna ståendet saknas. Forskningen visar att ett abducerat stående i barn- och ungdomsåren främjar utvecklingen av höftleden och minskar risken för att drabbas av instabilitet, subluxationer och luxationer. Barn som ståtränar i abducerat läge har en bättre utgångspunkt och minskad risk för komplikationer senare i livet. Allting som vi gör idag ser vi ett resultat av i framtiden och genom att ha en förståelse för historien kan vi bättre förstå nutiden och dom utmaningar vi står inför idag. Det hjälper oss att ta fram handlingsplaner, arbeta preventivt och anpassa ståträningshjälpmedel utifrån rådande förutsättningar. Vi går tillsammans genom vad som händer i kroppen vid ståträning i ett abducerat läge och det blir en djupdykning i fysiologi och anatomi. Föreläsningen passar alla som kommer i kontakt med ståträning på ett eller annat sätt, oavsett om du är slutanvändare eller personal, barn eller vuxen. Genom att sprida kunskap och skapa engagemang tror föreläsaren på ett ökat intresse och större glädje i användandet av ståträningshjälpmedel. Barn som föds utan diagnos börjar i regel stå upp redan vid 10 månaders ålder och det finns ingen anledning till att barn med en diagnos inte ska göra detsamma. Vi ser otroligt många fördelar med tidig ståträning med belastning på skelett och leder, särskilt i ett abducerat läge.

Föreläsningen introducerar begreppet digital litteracitet och diskuterar hur det är ett användbart perspektiv att utgå ifrån i arbetet med digitaliseringen av vård- och omsorgsverksamheter. Föreläsningen belyser också vikten av att förändringsprocesser likt digitaliseringen, genom att använda ett intersektionellt perspektiv, erkänner och bejakar alla de olika erfarenheter, förmågor och kunskaper som såväl medarbetare och vård- och omsorgstagare besitter.

Rätt till rörelse som människa bör innefatta alla åldrar och många olika funktionsnedsättningar. I Sverige är det enbart EN kommun som upphandlar gåstolar för vuxna människor som inte är inskrivna i Omsorgen. Vad får vi för sjukdomar av att sitta och vad motverkar vi genom rörelse.

Hur kan man bygga upp en digital tjänst som ska ge vårdpersonal stöd i ett arbete som kräver empati. Till exempel hur man på ett engagerat och säkert sätt kan stödja en person i hens förflyttningar överallt och dygnet runt. Förflyttningar som inte bara är skonsamma för hjälparen utan som också engagerar patientens förmågor oavsett hur de ser ut! Det går bra. Men det krävde mycket tankearbete, samarbete med specialister inom digitalisering och ett helt nytt sätt att prata om förflyttningar långt ifrån ett arbetssätt som mer hör hemma inom industrin än inom vården.

Vad skall man tänka på vid valet av rätt madrass inom vården? Vilka risker ligger det runt vårdmadrassen? Kan vårdmadrasser utgöra en dold infektionskälla och kan man förutspå risken för VRI bara genom att titta på vem som legat i vårdsängen före dig? Vi presenterar fakta från en stor amerikansk studie från 2018 och den varning där de rankat de 10 största hälsotekniska riskerna i vården samt tittar närmre på en unik svensk kartläggning av frekvensen av madrasser med dold kontamination. Vi tittar på VRI både ur ett EU-perspektiv samt ur ett nationellt perspektiv och går in på djupet av vad som döljer sig under ytan på vårdmadrassen, hur det påverkar och vad som är lösningen! Vi kommer presentera unika fakta runt vårdmadrasser och trycksår och ger svar på hur bra madrasserna egentligen är på att minska riskerna med trycksår.

I arbetet med rehabilitering och habilitering ser vi att bra träning kräver rätt förutsättningar. Som funktionsnedsatt är tillgängligheten ibland det största hindret. Tänk om träningen fanns på armslängds avstånd från sängkanten, intill pillerburken eller vid fjärrkontrollen… Skulle vi kunna skapa helt nya träningsformer inom habilitering och rehabilitering?   Distansträning är rätt väg att gå och online-träning kan göras möjlig. Framtiden börjar nu!

I denna presentation går Ulrica Wikström igenom ögonstyrningens nuvarande position inom kommunikation, access och andra områden; hur ögonstyrning bland annat kan användas till screening av olika diagnoser och mänskligt beteende. I framtiden ser Ulrica bland annat virtual reality (VR) och augmented reality (AR) samt nya spännande manövermetoder som en naturlig vidareutveckling för hur vi i hjälpmedelsbranschen kan få människor att göra det de tidigare kunde eller aldrig ens trodde var möjligt. VR- och AR-glasögon används redan idag av många företag för att utbilda, guida och hjälpa sin personal att arbeta säkert och effektivt. Hur kan vi utifrån ett hjälpmedelsperspektiv ta till oss av de nya teknologierna och möjligheterna redan idag och ännu mer i framtiden

Antalet äldre ökar markant i vårt land. De kommande åren står svensk vård och omsorg inför behov av strukturella förändringar, till följd av den demografiska och den tekniska utvecklingen. Välfärdssektorn står inför en omfattande digitalisering, en modernisering som är efterlängtad och som innebär stora möjligheter.   Med välfärdsteknologi kan äldre personer få ökad trygghet, vara mer delaktiga, självständiga och uppnå högre livskvalitet. Tekniken kan ge ökad möjlighet till att bo kvar hemma vilket bland annat kan ge bättre utnyttjande av vårdresurser. Vilket ger trygghet för den äldre och trygghet för den anhöriga.  Fall är ett utav de största problemen bland äldre vilket leder till lidande och höga kostnader.  Förutom det mänskliga lidandet, kostar fallolyckor samhället 11,6 miljarder varje år.  20 % av fallolyckor sker i dålig belysning eller i mörker till exempel på väg till badrummet om natten när den äldre är nyvaken och ostadig på fötterna.  När man blir äldre är det viktigt att minimera riskerna för fallolyckor i hemmet.  Lösningar bör vara enkla och kunna monteras utan byggnadsmässiga åtgärder.  Bellman & Symfon har jobbat länge med lösningar för att förebygga fall.

Hur kan standarder hjälpa till att skapa ett inkluderande samhälle? SIS projektledare informerar om standarder och standardiseringsprocessen samt ger aktuella exempel från nationell och internationell standardisering inom tillgänglighet, hjälpmedel och tjänster inom social omsorg. T ex projekt inom kognitiv tillgänglighet och hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, och internationellt arbete med tekniska standarder för hjälpmedel. Samt projekt med kvalitetsstandarder inom äldreomsorg och LSS.

"LSS är för dyr" sägs det men stämmer det verkligen? Det talas ofta om totalkostnaden för reformen men betydligt mindre om nettokostnaden, alternativkostnaderna och vad vi faktiskt får för pengarna. Går det ens med trovärdighet att hävda att LSS är "för dyr" eller har det blivit ett tacksamt argument som använts som politiskt slagträ för att få skära ned kostnaderna?

Att bli stomiopererad innebär en stor förändring i en människas liv. Många har under flera år gått på behandling och kämpat med sin tarmsjukdom. En del får en tarmcancerdiagnos och får en tillfällig eller permanent stomi och med diagnosen blir detta extra svårt. Men för de flesta är en stomi en räddning till ett mer normalt och friare liv. Livet återvänder med nya rutiner och ny energi. Maten smakar gott och arbetslusten återkommer. Föreningen ILCO kan hjälpa den nyopererade till möten med andra som också gått igenom en liknande operation. Opererade barn och familjer till dessa kan träffa andra familjer och göra saker tillsammans och stötta varandra. Det finns alltid någon i föreningen som kan stötta och hjälpa. Våra 'påsar på magen', bandagen, blir bättre och bättre och hindrar inte till bad, samliv eller annat viktigt.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är ett fantastiskt instrument som alla kommuner, landsting/region och statliga myndigheter borde använda sig av i sitt arbete. Konventionen är till skillnad mot annan svensk lagstiftning väldigt detaljrik och beskriver vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning har och vilka skyldigheter samhället har. Konventionen består av 50 artiklar. Det talas om att stödet till personer med funktionsnedsättning ska vara universellt utformat men att det inte får utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Jag vill under min föreläsning stimulera deltagarna att sätta sig in i konventionens innehåll och se de stora fördelar som finns där.

2010 skulle alla enkelt avhjälpta hinder vara borta. Diskriminering på grund av bristande tillgänglighet skulle vara ett minne blott, men blev det så? Jonatan Arenius, som har ansvarat för Humanas Tillgänglighetsbarometer i nio år, har svaret. Vi kan idag tydligt se trender och tecken i tillgänglighetsarbetet, och framför allt vad som är nyckeln till framgång i tillgänglighetsarbetet. Vi kan också svara på vilken effekt det har gett att bristande tillgänglighet idag klassas som diskriminering enligt lag, (Svaret är inte så mycket) och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Välkommen på en föreläsning där exempel varvas med filmer och grafer.

De gröna fordonen har blivit ett synligt inslag i stadstrafiken i Göteborg. Men vem är det som sitter bakom ratten och kör serviceresors resenärer i den särskilda kollektivtrafiken (där färdtjänstresor ingår). Kom till Leva och fungera och möt serviceresors förare. Möt även medarbetarna som planerar utbildning och utbildar förarna. Vi kommer vid samma tillfälle berätta om de särskilda krav vi ställer på förare som kör resenärer för serviceresor och hur förarna utbildas i flera steg. Inom trafikkontoret arbetar vi både på djupet och bredden för att resan ska vara trygg och säker för alla inblandade. Välkomna!

Förändrade utbetalningsrutiner, begränsad utveckling av schablonbeloppet, prejudicerande domar och tolkningar har påverkat såväl enskilda individer som anordnare. Det är allvarligt när regeringen stoppar tvåårsomprövningar med anledning av rättslägets nya läge. I debatten hörs tydliga röster om en hotad LSS-reform där särskilt personlig assistans håller på att urholkas. Det är också allvarligt när flertalet anordnare står i gränslandet mellan att överleva och inte. Personlig assistans är en frihetsreform som vi ska vara stolta över, värna om och utveckla i en riktning där rätten till att leva ett självständigt liv är i centrum.

Vi vill göra mer. Vi har idag mellan 60-70 % av de privata anordnarna som kunder vilket gör att vi har tillgång till exklusiv branschstatistik som vi vill dela med oss av. Detta för att bidra med information till en hel bransch och till utförarna som kan använda det i sin vardag. Därför presenterar vi nu Branschbarometern Personlig Assistans.