I arbetet med rehabilitering och habilitering ser vi att bra träning kräver rätt förutsättningar.
Som funktionsnedsatt är tillgängligheten ibland det största hindret. Tänk om träningen fanns
på armslängds avstånd från sängkanten, intill pillerburken eller vid fjärrkontrollen… Skulle vi
kunna skapa helt nya träningsformer inom habilitering och rehabilitering?
 
Distansträning är rätt väg att gå och online-träning kan göras möjlig. Framtiden börjar nu!

Rätt till rörelse som människa bör innefatta alla åldrar och många olika funktionsnedsättningar. I Sverige är det enbart EN kommun som upphandlar gåstolar för vuxna människor som inte är inskrivna i Omsorgen. Vad får vi för sjukdomar av att sitta och vad motverkar vi genom rörelse.

Att bli stomiopererad innebär en stor förändring i en människas liv. Många har under flera år gått på behandling och kämpat med sin tarmsjukdom. En del får en tarmcancerdiagnos och får en tillfällig eller permanent stomi och med diagnosen blir detta extra svårt. Men för de flesta är en stomi en räddning till ett mer normalt och friare liv. Livet återvänder med nya rutiner och ny energi. Maten smakar gott och arbetslusten återkommer. Föreningen ILCO kan hjälpa den nyopererade till möten med andra som också gått igenom en liknande operation. Opererade barn och familjer till dessa kan träffa andra familjer och göra saker tillsammans och stötta varandra. Det finns alltid någon i föreningen som kan stötta och hjälpa. Våra ‘påsar på magen’, bandagen, blir bättre och bättre och hindrar inte till bad, samliv eller annat viktigt.

Hur kan standarder hjälpa till att skapa ett inkluderande samhälle?
SIS projektledare informerar om standarder och standardiseringsprocessen samt ger aktuella exempel från nationell och internationell standardisering inom tillgänglighet, hjälpmedel och tjänster inom social omsorg. T ex projekt inom kognitiv tillgänglighet och hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, och internationellt arbete med tekniska standarder för hjälpmedel.
Samt projekt med kvalitetsstandarder inom äldreomsorg och LSS.

Antal personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska, språkliga eller kognitiva funktionsnedsättningar har ökat. Funktionsnedsättningar som t.ex ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning brukar i dagligt tal kallas för ”bokstavskombinationer”. Ibland används uttryck som funktionsvariationer eller funktionsvarianter, och det har till och med hävdats att personer som har dessa funktionsnedsättningar besitter superkrafter. Oavsett vilka definitioner och beskrivningar vi väljer att använda, så väcker en ”diagnos” ofta frågor, oro och starka känslor, både hos individen själv och omgivningen.

Vad innebär de olika diagnoserna, och vad förväntas av dig som är anhörig, arbetsgivare, lärare, omsorgspersonal, vårdgivare, eller som på annat sätt kommer i kontakt med personer med ”diagnoser”? Vilka rättigheter har du som själv har en funktionsnedsättning inom NPF?

Anna-Karin Arnald, leg. logoped, VD för Funka Mera AB och grundare av Only for Heroes, reder ut begrepp som träning, anpassningar, hjälpmedel och medicinering. Utifrån den senaste forskningen ger hon konkreta tips, och exempel från vardagen.

En kort föreläsning  om rätten till sin egen sexualitet. Är sexualitet förenlig med lagar och funktionsnedsättningar? Vad säger LSS om att utöva sin sexualitet? Hur ska man hantera sexualitet som person med funktionsnedsättning, som anhörig, personal eller medmänniska. Anna Hallgren tar upp för många det känsliga ämnet – assisterad sexualitet.

I denna presentation går Ulrica Wikström igenom ögonstyrningens nuvarande position inom kommunikation, access och andra områden; hur ögonstyrning bland annat kan användas till screening av olika diagnoser och mänskligt beteende.
I framtiden ser Ulrica bland annat virtual reality (VR) och augmented reality (AR) samt nya spännande manövermetoder som en naturlig vidareutveckling för hur vi i hjälpmedelsbranschen kan få människor att göra det de tidigare kunde eller aldrig ens trodde var möjligt.
VR- och AR-glasögon används redan idag av många företag för att utbilda, guida och hjälpa sin personal att arbeta säkert och effektivt. Hur kan vi utifrån ett hjälpmedelsperspektiv ta till oss av de nya teknologierna och möjligheterna redan idag och ännu mer i framtiden

Förändrade utbetalningsrutiner, begränsad utveckling av schablonbeloppet, prejudicerande domar och tolkningar har påverkat såväl enskilda individer som anordnare. Det är allvarligt när regeringen stoppar tvåårsomprövningar med anledning av rättslägets nya läge. I debatten hörs tydliga röster om en hotad LSS-reform där särskilt personlig assistans håller på att urholkas. Det är också allvarligt när flertalet anordnare står i gränslandet mellan att överleva och inte. Personlig assistans är en frihetsreform som vi ska vara stolta över, värna om och utveckla i en riktning där rätten till att leva ett självständigt liv är i centrum.

Vi vill göra mer. Vi har idag mellan 60-70 % av de privata anordnarna som kunder vilket gör att vi har tillgång till exklusiv branschstatistik som vi vill dela med oss av. Detta för att bidra med information till en hel bransch och till utförarna som kan använda det i sin vardag. Därför presenterar vi nu Branschbarometern Personlig Assistans.

Vad skall man tänka på vid valet av rätt madrass inom vården? Vilka risker ligger det runt vårdmadrassen? Kan vårdmadrasser utgöra en dold infektionskälla och kan man förutspå risken för VRI bara genom att titta på vem som legat i vårdsängen före dig?
Vi presenterar fakta från en stor amerikansk studie från 2018 och den varning där de rankat de 10 största hälsotekniska riskerna i vården samt tittar närmre på en unik svensk kartläggning av frekvensen av madrasser med dold kontamination.
Vi tittar på VRI både ur ett EU-perspektiv samt ur ett nationellt perspektiv och går in på djupet av vad som döljer sig under ytan på vårdmadrassen, hur det påverkar och vad som är lösningen!
Vi kommer presentera unika fakta runt vårdmadrasser och trycksår och ger svar på hur bra madrasserna egentligen är på att minska riskerna med trycksår.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är ett fantastiskt instrument som alla kommuner, landsting/region och statliga myndigheter borde använda sig av i sitt arbete. Konventionen är till skillnad mot annan svensk lagstiftning väldigt detaljrik och beskriver vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning har och vilka skyldigheter samhället har. Konventionen består av 50 artiklar. Det talas om att stödet till personer med funktionsnedsättning ska vara universellt utformat men att det inte får utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Jag vill under min föreläsning stimulera deltagarna att sätta sig in i konventionens innehåll och se de stora fördelar som finns där.