Hjärnstyrda proteser i fokus på Leva & Fungera

Tänk dig att kunna styra en handprotes med tankekraft. Hittills har det varit science fiction – nu är det verklighet! På Leva & Fungera visar forskare hur det revolutionerande systemet fungerar. – Vi hoppas det ska kunna hjälpa människor till ett bättre liv, säger Max Ortiz Catalán på Chalmers, som medverkar på Leva & Fungera.

Den sensationella operationen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i december 2018 har skakat om forskarvärlden – och gett många amputerade hopp.

Under ledning av Rickard Brånemark och Paolo Sassu genomfördes en tio timmar lång implantatoperation, där en 45-årig svensk kvinna som miste handen i en arbetsplatsolycka för några år sedan, fick en ny handprotes.

Det unika är att implantatet är osseoneuromuskulärt, vilket innebär att nerver och muskler i kvinnans arm via signaler från hjärnan styr rörelserna i handprotesen. Kvinnan fick 16 elektroder implanterade vid operationen.

Max Ortiz Catalán, docent på Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering, har varit med och utvecklat systemet. Han förklarar hur det går till:

– Genom att implantera elektroder i de nerver som tidigare styrt den förlorade handen kan man stimulera dessa nerver elektriskt på ett sätt som liknar informationsöverföringen hos den saknade biologiska handen.

Kvinnan, som vill vara anonym, mår bra efter ingreppet och genomgår nu ett rehabiliteringsprogram för att återfå styrkan i underarmen och optimera funktionen i proteshanden. Som alla förstår handlar det om ett verkligt genombrott i protesforskningen – och det har uppmärksammats enormt i internationella medier.

Ytterligare två patienter, en i Italien och en i Sverige, ska få implantat med denna nya generation av proteshänder.

– Det kommer att ske inom några månader, troligen efter sommaren, säger Max Ortiz Catalán, som berättar mer om framstegen 26 mars på Leva & Fungera.

– Jag ska tala om forskningen på området som resulterat i hjälpmedel som implantatsystem och system för behandling av fantomsmärtor i amputerade kroppsdelar.

Han medverkar även i Integrums monter, det Mölndals-baserade företag som tagit fram ett produktutbud i nära samarbete med forskarna på Chalmers. Där visas bl a OPRA, banbrytande implantatsystem för skelettförankrade proteser och exempel på hur det är att leva med ett osseointegrerat implantat. Man visar även det uppgraderade systemet där man opererar in elektroder, som i fallet med den kvinna som fick en ”tankestyrd” proteshand.

– Vi kommer att kunna visa prov på sådana implantat, men den verkliga patienten kommer tyvärr inte att finnas på plats, förklarar Max.

Integrum visar också Neuromotus, systemet för PLP (Phantom Limb Pain) som bygger på augmented reality. Metoden går ut på att fånga upp muskelsignaler från t ex armstumpen och med hjälp av algoritmer för artificiell intelligens översätta dem till armrörelser. Patienten ser sig själv på en skärm och styr en virtuell arm med egna muskelsignaler.

Studier med människor som haft fantomsmärtor i många år, utan att någon behandling hjälpt, har gett mycket positiva resultat. Efter tolv sessioner med den nya metoden minskade smärtorna med i genomsnitt 50 procent.