Erik Borälv

Vårt samhälle är under ständig förändring, inte minst genom ökade inslag av digitalisering. De senaste 12 månaderna har vi sett en tydlig förändring även pga pandemin, som påverkar hur vi arbetar, kommunicerar men även umgås. Våra förutsättningar att må bra som individer är starkt beroende av ett fungerande arbetsliv men också ett socialt sammanhang. För att kunna vara aktiv på arbete och fritid kan olika hjälpmedel bidra till ett enklare liv. Ibland är hjälpmedel också helt nödvändiga, för att vi alls ska kunna vara aktiva.
 
Digital teknik, när den är som bäst, gör livet enklare. Den är numera ett självklart inslag i samhället och en förutsättning för delaktighet.
 
Vårt behov av stöd varierar med sysselsättning, hur vi bor och i vilken fas i livet vi är. Det är inte svårt att tänka sig situationer där alla kan behöva stöd. Bara det faktum att vi behöver arbeta längre upp i åldrarna leder sannolikt till ett ökat behov av stöd. Hjälpmedel ger ökad självständighet, större möjlighet till aktiv fritid och bättre förutsättningar i arbetsliv och skola. Allt detta bidrar till bättre hälsa.
 
Vinnova har under 2019 initierat och gett stöd till 22 projekt inom satsningen "Digitala hjälpmedel". https://www.vinnova.se/m/digitala-hjalpmedel/
 
Följande är exempel på projekt som ger ofta nödvändigt stöd för sina målgrupper men som också visar vägen för en spridning av lösningen till breda grupper i samhället eller andra områden.
 
Digital ledsagning för synskadade i kollektivtrafiken - RISE Research Institutes of Sweden leder arbetet med en lösning för att öka tillgängligheten för synskadade i kollektivtrafiken. Många resecentrum sträcker sig över en stor yta och exempelvis en hållplats kan vara mycket lång. Att stå på rätt plats när bussen kommer är viktigt, och kanske helt avgörande för en person med nedsatt syn. Lösningen som bygger på användning av mobil augmented reality skulle även gå använda i andra sammanhang, för att hitta i shoppingcenter.
 
Impossible run tar fram en lösning som ska göra det möjligt för personer med synnedsättning att träna längdhopp utan assistans, genom att idrottare som inte kan se linjerna och plankan istället ska kunna höra dem via ett ljudspår i ansatsbanan. Det bör gå använda samma slags lösning att guida i hela andra miljöer, som på rullband eller i långa terminaler på flygplatser. Alla slags tunnlar har samma behov, oavsett om di har nedsatt syn eller inte. Koordinator: Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté.
 
Individuellt anpassade utställningar leds av Kungliga Tekniska Högskolan - Avdelningen för Tal, musik och hörsel. Man utvecklar en anpassning av det digitala innehållet i utställningsmiljöer (här Tekniska museet) för att kunna göra det tillgängligt för varje besökare utifrån just den personens behov och förutsättningar. En lösning som anpassar presentation till den individ som kommer fram kan tänkas ge nytta i situationer där man möter en kund/besökare, som vid incheckningar, reception, offentliga miljöer, eller varför inte i en butik med självbetjäning.

Korta framtidsspaningar från:

Socialstyrelsen: Hjälpmedel ur ett Krisperspektiv

Sveriges Kommuner och Regioner : Nära vård- en självständighetsreform

Vinnova: Framtidens hjälpmedel är digitala 

Fysioterapeuterna: I framtiden finns ett strukturerat och strategiskt sätt att införa hjälpmedel och att utvärdera dessa.

Swedish Medtech: I framtiden kommer vi inte att ha råd att se medicintekniska hjälpmedel som en kostnad istället för som en investering